Här i dagboken kan ni följa livet här på Åkerby bland hästar, hundar och andra djur.

 Klicka gärna på bilderna i dagboken för att få se dem i förstoring.

Kallt igen...

2009-01-05

Nu är det sådär obehagligt kallt igen, suck. Jag sitter framför datorn i sängen under två täcken med full klädsel på mig och huttrar. Värst är det för fingrarna som är ungefär det enda som sticker ut i luften.  Tyvärr så fungerar värmen på övervåningen inte alls längre så planen är att vi måste installera en luftvärmepump så att det går att bo här uppe. Nere hos mormor och morfar så är det helt okej, men de har fungerande element och dessutom tre kakelugnar som de kan elda i och trots detta så konstaterade vi att de bara hade 16 grader varmt i köket. Jag får klara mig med den värmen som orkar upp för trappen och mitt lilla elelement som jag har snott från stallet.

Jag kan för mitt liv inte förstå hur människan tänkte när hon bestämde sig för att det var en bra idé att befolka norden, vi är uppenbart inte utrustade för att vistas i detta klimat. Om vi haft vingar som flyttfåglarna så hade det funnits någon logik i det hela eftersom det faktiskt finns bra med mat här på sommaren. En tjock päls och lite extra underhudsfett hade också kunnat vara något som evolutionen kunde ha gett oss, men icke. Björnar har ju utvecklat en utmärkt idé med sin tjocka päls, bra med underhudsfett och sömn under de kalla månaderna. Men nu är vi alltså varken utrustade med vingar eller päls eller förmågan att gå i ide så därför borde vi ha bott kvar i Afrika enligt mig!

I stallet så har det ändå klarat sig ganska bra, min stalldel är djupfryst men inackorderingarna har fortfarande fungerande vattenkoppar. Det blir alltid massor av extrajobb när det fryser och man får släpa vatten till alla hästarna. Av någon konstig anledning så dricker unghästarna nästan ingenting, man ser ju bättre när de har hink hur deras dryckesvanor ser ut. De äter ju fritt med hösilage hela dagen och de får väl i sig en del vatten från det då deras hagbalar är något blötare än de vi ger inomhus, men man har ju alltid fått lära sig att hästar behöver dricka ca 10 liter vatten/100 kg kroppsvikt om dagen. Sedan säger man att behovet minskar något om de äter forder med högt vatten innehåll och om vädret är gynnsamt. Det betyder att mina unghästar skulle dricka ca 30 liter om dagen vid varmt torrt väder. Som det är nu har vissa av dem druckit tre-fyra liter under natten, vilket är väldigt lite, och ingenting under dagen. Jag har provat alla varianter, bytt hinkar, vatten från olika kranar, varmt vatten, kallt vatten, hink i boxen, hink i handen, men ingenting gör någon skillnad. Det enda som gör dem lite mer sugna är om man bjuder lite ljummet vatten ur hink som man bär. Uppenbarligen så överlever de på något sätt ändå så jag får väl sluta noja över deras konstiga vanor.

Det finns faktiskt en massa hästar som bor i öknen i Sudan (tror jag det var) som är ättlingar till tyska arméhästar som hamnade där på 1860-talet. Dessa hästar har i princip ingen tillgång till vatten utan får vandra flera mil från sina betesmarker (betesmarkerna innehåller några torkade gräsruggar och lite buskar) till ett vattenhål. För att spara energi gör de bara den vandringen varannan dag. De dricker alltså bara en gång varannan dag och överlever uppenbarligen detta. Nu har de väl skett en gradvis tillvänjning när det gäller dessa hästar, men det är ändå otroligt att tänka sig att släktingar till våra klena halvblod klarar ett sådant strapatsrikt liv. De har ändå lyckats både överleva och fortplanta sig i en väldigt besvärlig miljö med lejon som äter upp dem om de blir för svaga och svält och törst året om. Om man räknar på det så ligger de ungefär tjugo generationer från dagens tyska halvblod och om man ser till hästens hela evolutionshistoria är detta bara ett litet kort ögonblick...

Jag tror att om man en dag öppnade stalldörrarna och släppte alla hästar fria så skulle en väldigt stor del av dem faktiskt överleva. De som skulle få det svårast är de hästar som vi har klemat med och skapat behov hos som inte fanns från början. Alla mina ponnyer skulle lätt klara sig medans stackars Kalle skulle löpa stor risk för att dö, mest pga att han skulle ställa sig och vänta på hjälp eftersom han inte har levt ett lika naturligt liv som ponnyerna. Jag tänker dock inte utföra ett sådant experiment så Kalle kan fortsätta sova lugnt på nätterna i sin noggrant rengjorda, välströade box med fri tillgång på hö och mängder av kraftfoder...

Tack för idag!

Antal kommentarer: 0

Namn:
E-postadress:
Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)




Mata in koden inbäddad i bilden