Här i dagboken kan ni följa livet här på Åkerby bland hästar, hundar och andra djur.

 Klicka gärna på bilderna i dagboken för att få se dem i förstoring.

Tävling i Flen

2010-05-14

Idag har vi varit med Lambretta och Fiffi i Flen och hopptävlat. Båda ponnyerna gick riktigt bra, Lambretta gick felfritt i båda sina starter och Fiffi vann i LB. Det var annars en otroligt seg tävling, vi var på plats klockan elva men vår första klass startade inte förrens klockan halv två. De hade en division tre omgång före våra klasser och detta tog en hel evighet då det var stilbedömning och alla ekipage fick skritta runt efter sin ritt och vänta på att de skulle räkna ihop deras poäng. Detta gjorde så att det tog fem minuter per ekipage istället för två så min vanliga tidsberäkning funkade inte alls.

Ponnyerna brydde sig dock inte särkilt mycket om den långa väntan. Det värsta för Lambretta var nog att precis när vi var färdiga på framridningen och det bara var två starter kvar till oss så ramlade en ryttare av och slog sig så att de var tvugna att tillkalla ambulans. Tävlingen avstannade helt i en halvtimme och hela framridningen var alltså förstörd. Det är ju inte så lätt för en femåring som är relativt orutinerad att orka ladda om efter en halvtimme men hon klarade det ändå bra. Nu var det dessutom väldigt tungt och lerigt på både framridning och tävlingsbana så det tog väldigt mycket energi av ponnyerna att hoppa. Till LB:n var jag lite tveksam om hon verkligen skulle orka en tredje uppladdning, men när vi gick in på framhoppningen så tände hon till direkt så jag valde att starta. Det var ju rätt beslut visade det sig då hon hoppade runt ganska så lätt.

När man råkar ut för sådana här saker så gäller det att vara lite kall och rutinerad och inte rida för mycket på den unga hästen. Till LB:n valde jag att inte rida fram så mycket utan jag ledde igång henne i skritt och tog bara ett språng på räcket på framhoppningen. Hon kan redan hoppa så det behöver man inte öva på och eftersom det inte var någon jättelång paus mellan hennes starter så behövde hon egentligen bara vara varm i kroppen för att kunna gå in och hoppa en runda. Det är väldigt vanligt att se ryttare hoppa alldeles för många språng på framhoppningen och istället för att koncentrera sig på att värma upp så övar man hoppning. Hästen ska ju redan kunna hoppa när man kommer till tävlingen och framhoppningen ska ägnas åt att värma upp och mjuka upp muskler och mjukdelar. Man behöver inte hoppa tjugo språng för att klara en LC, det räcker gott och väl med fem-sex språng och en ordentlig värmning i trav och galopp. Det är såklart olika på olika hästar men de flesta hästar vet efter ett par språng vad man förväntar sig att de ska göra inne på banan och vilken höjd man ska hoppa.

Det mest intressanta är de ryttare som absolut måste hoppa tjugo centimeter högre på framhoppningen än vad de ska starta. Själva logiken i att hästen skulle hopp mycket högre över de lägre hindren på banan är inte helt självklar. Om jag hoppar ett hinder på 140 cm och sedan styr på ett på 1 meter så hoppar en normal häst inte 140 cm över det mindre hindret, den tittar på hindret och gör en bedömning av vilken kraft den ska hoppa med. Vad man däremot kan få som effekt av att hoppa mycket högre på framhoppningen är att hästen får ta i lite över sin förmåga och då kanske slå i och på så sätt har man nästan barrerat den lite. Jag vill helst ha mina hästar så tränade att de lyssnar på mig och tar i precis lagom mycket. Hästarna är av naturen olika försiktiga och en försiktig häst får man vara väldigt försiktig med så att den inte överhoppar sig för mycket. En oförsiktig häst får man lov att träna till att lyssna mycket mer än en som är naturligt försiktig. Lambretta är en ganska så försiktig häst som överhoppar lite och lätt blir stressad och springer lite i botten på hindren. En sådan häst försöker jag rida med väldigt lite hand så att hon lär sig att stå emot hindren själv. När man vänder upp på ett hinder ska man ju rida hästen mellan skänkeln och hindret, dvs i vanliga fall rider man hästen mella skänkel och hand men när anridningen har startat så är det hindret och inte handen som bromsar hästen. På en häst som inte står emot är det ganska så svårt att göra detta, men det är ännu viktigare att inte börja dra i en sådan unghäst då man bara skapar en hetare och hetare häst som till slut börjar stanna eftersom de hela tiden hamnar i dåliga lägen. Man måste alltid försöka förstå hur saker och ting hänger samman och ha en vettig plan när man håller på med unghästar då det är otroligt lätt att skapa fel som sedan är fruktansvärt svåra att reda upp. Det viktigaste för mig med ungponnyerna är att försöka lära dem att bli okomplicerade så att barnen som sedan ska ha dem har råd att göra lite fel utan att det uppstår stora problem.

Tack och godnatt! 

Antal kommentarer: 0

Namn:
E-postadress:
Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)




Mata in koden inbäddad i bilden