Här i dagboken kan ni följa livet här på Åkerby bland hästar, hundar och andra djur.

 Klicka gärna på bilderna i dagboken för att få se dem i förstoring.

Torka

2010-07-22

Nu har jag varit på en ny liten tur till Skåne, denna gång för att hämta transporten som ju blev kvar sist. Jag har ju köpt en ny bil och det är verkligen lite skillnad att åka hela vägen ner i en bil med AC (riktig, inte manuell). Min nya bil är en volvo V70 som är vit och, än så länge, väldigt fin och välskött. Den går väldigt tyst och fint och har alla möjliga funktioner som jag inte riktigt har klurat ut ännu.

Jag åkte ner igår eftermiddag och har idag ägnat hela dagen åt att puttra hemåt, det tar väldigt lång tid när man ska ha med släpet och måste följa fartbegränsningen. Det positiva med det långsamma tempot är att man hinner njute av utsikten och omgivningarna, Sverige är verkligen vackert på sommaren. Nere i Skåne har de nästan ännu mer torka än vad vi har, alla fält och allt gräs är gult där. Det värsta är nog ändå det att det står väldigt många smala hästar på de gula betena därnere. Många av dem var inte direkt undernärda men de såg inte ut som man är van vid att beteshästar ska göra, tanken är ju att hästarna ska lägga på sig på betet för att sedan klara vintern. En lagom unghäst ska man inte se revbenen på när den betar men man ska känna dem om man drar med handen över dem.

En helt lagom tjock tvårshingst (som dessutom är fantastiskt snygg), Molstabergs Chapman...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nu är ju aldrig halvbloden i närheten av att vara lika snygga som welsharna när de är unga ( de flesta är inte det när de är vuxna heller). Problemet med ett torrt bete är att hästarna äter sig mätta på dött gräs som det inte finns någon näring i. När gräste har blivit helt gult så har ju näringen försvunnit och gräset lever bara nere i rötterna. Hästarna gnager då dessutom ner till rötterna för att komma åt den näring som finns och då blir det ju inget gräs kvar till nästa år. De flesta grässorter är fleråriga men de klarar sig inte om rötterna blir för hårt åtgångna. Vi har mest timotej och rajgräs på våra vallar. Timotejen har en liten lökrot och om den blir skadad så dör ju den plantan så därför får man vara försiktig med timotejvallarna. Den kan också fröså sig men då måste det finnas tillräckligt många oskadade plantor med frön på för att det ska bli något. Fördelen med timotej är att det är ett väldigt näringsrikt gräs. Förutom timotejen så har vi ganska mycket vitklöver över hela gården. Vitklövern har den fördelen att den överlever det mesta men nackdelen är att den är litre för proteinrik för hästarna, de kan få fång av den om de är känsliga. Vitklövern har vi vare sig vi vill eller inte pga att det för många år sedan var klöverfröodling på våra marker och sedan dess så har klövern stannat kvar. Det är svårt det här med hästbeten, ett fält kan se hur grönt och fint ut som helst men ändå inte innehålla en enda ätbar växt.

Jag är iallafall glad så länge hästarna är runda och nöjda. Mina beten har hittills fungerat bra för den sortens hästar jag har men har däremot visat sig vara lite för bra för de små welshstona som blir klotrunda var jag än släpper dem. De har en tendens att få en massa underliga fettvalkar och när de lägger sig ner för att rulla så undrar man ibland om de kommer att bli kvar på rygg om de hamnar så eftersom de har sådana extrema fettvalkar som gör dem helt platta på ryggen. Varje gång de lyckas ta sig runt och upp så förtjänar de egentligen en applåd då det är en stor gymnastisk övning de genomför.

Tack och godnatt!

 

Antal kommentarer: 1

2010-07-23 13:12:29 - Helena

Tycker nog att ditt bete räcker gott och väl! Iallafall till våran tjocka Laszlo :D
Namn:
E-postadress:
Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)




Mata in koden inbäddad i bilden