Här i dagboken kan ni följa livet här på Åkerby bland hästar, hundar och andra djur.

 Klicka gärna på bilderna i dagboken för att få se dem i förstoring.

På en vecka...

2012-06-15

Har Ronja gått från det här...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

till det här...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hon har ökat i vikt, blivit av med alla parasiter och fått fina fötter, livet ser ljust ut för en liten connemara med andra ord.

På en vecka har jag själv lyckats hamna på bild i två tidningar och fått chansen att uttrycka min förfäran över hästarnas skick. Det känns väldigt bra att dessa frågor fått hamna långt fram i tidningarna och jag hoppas att det ska leda till att några stackars hästar ska slippa en eländig tillvaro i framtiden.

Jag är i grunden en obotlig optimist som alltid tror det bästa om de människor jag möter. Faktum är att denna livsåskådning har medfört att livet blivit ganska så trevligt då människor oftast följer regeln om att som du behandlar dem blir du själv behandlad. Det är ju faktiskt väldigt ovanligt att människor är medvetet elaka eller onda de flesta elaka gärningar utförs av människor som inte riktigt ändå tror att de är onda. Även om man själv inser att man gjort fel så är det väldigt svårt att ta till sig detta och det är därför man oftast försvarar och ursäktar sina felgärningar in i det sista. Ju mindre man känner sig som människa desto svårare är det att växa och våga erkänna sina fel och desto troligare är det dessutom att man upprepar dem.

Jag har själv på senare år ägnat en hel del tid åt att fundera på mina egna brister och ju mer man erkänner desto lättare blir det att vara optimist. Det kanske låter lite underligt men om man är medveten om att man har ett fel så kan man ju försöka undvika att handla i enlighet med detta fel och då har man ju blivit en bättre människa. Om man känner att man har blivit bättre och starkare så blir man ju lite gladare och då är det lättare att vara optimistisk.

Nu är det ju inte bara sina egna fel man ska försöka förlåta utan även alla andras. Om man då har lyckats analysera sina egna brister och tagit sig genom det så börjar man faktiskt bli mogen att även acceptera att andra människor har lika mycket fel och brister som man själv har. Kan man då acceptera att man inte heller kan rätta till andra människor utan att man istället ska gå före och visa genom sina egna gärningar att man kan bli stark utan att trycka ner andra har man ändå kommit långt.

Nu låter allt dett säkert väldigt filosofiskt men när allt detta med de stackars hästarna har rullats upp så börjar man ju lätt fundera på hur människor egentligen är funtade och då är det inte långt bort att göra lite självrannsakan. Om man nu ska stå upp och försöka påverka situationen när det börjar blåsa lite så måste man vara övertygad om att man är stark nog att utstå den kritik som alldeles säkert kommer att följa. Man måste också tänka på att det är människor som står bakom de felaktiga beslut som tagits och att dessa människor troligtvis inte kommit särskilt långt i sin egen självrannsakan och därför bara kommar att slå ifrån sig.

Jag brukar inte särskilt ofta citera andra i min dagbok, men det finns en dikt som vi läste i skolan som fastnat hos mig och som egentligen passar min livsfilosofi väldigt väl. den heter "if" och är skriven av Kippling:

 IF you can keep your head when all about you
Are losing theirs and blaming it on you,
If you can trust yourself when all men doubt you, But make allowance for their doubting too; If you can wait and not be tired by waiting, Or being lied about, don't deal in lies, Or being hated, don't give way to hating, And yet don't look too good, nor talk too wise:

If you can dream - and not make dreams your master; If you can think - and not make thoughts your aim; If you can meet with Triumph and Disaster And treat those two impostors just the same; If you can bear to hear the truth you've spoken Twisted by knaves to make a trap for fools, Or watch the things you gave your life to, broken, And stoop and build 'em up with worn-out tools:

If you can make one heap of all your winnings And risk it on one turn of pitch-and-toss, And lose, and start again at your beginnings And never breathe a word about your loss; If you can force your heart and nerve and sinew To serve your turn long after they are gone, And so hold on when there is nothing in you Except the Will which says to them: 'Hold on!'

If you can talk with crowds and keep your virtue, ' Or walk with Kings - nor lose the common touch, if neither foes nor loving friends can hurt you, If all men count with you, but none too much; If you can fill the unforgiving minute With sixty seconds' worth of distance run, Yours is the Earth and everything that's in it, And - which is more - you'll be a Man, my son!

Tack och godnatt!

Antal kommentarer: 0

Namn:
E-postadress:
Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)




Mata in koden inbäddad i bilden