Här i dagboken kan ni följa livet här på Åkerby bland hästar, hundar och andra djur.

 Klicka gärna på bilderna i dagboken för att få se dem i förstoring.

Råttknaper

2013-02-20

Idag vid middagen så råkade mormor försäga sig litegrand när vi diskuterade råttorna som bor under diskbänken. De sitter där och knaprar högljutt även om man är i köket och pratar med hög röst, de driver iaf mig till vansinne. Jag tycker nu att vi bara ska lämna dörren till skåpet öppen och sedan låta naturen ha sin gång, dvs att katterna ska sköta sitt jobb och äta upp råttorna. Mormor protesterade lite mot detta då hon tror att katterna ska ramla ner i råtthålet där bakom och inte komma upp. Det känns ju kanske inte så troligt enligt min mening. Detta var nu inte den stora försägningen utan den kom sedan då mormor påpekade att råttor var ju så kloka djur så det var lite hemskt att bidra till att döda dem, hon hade ju faktiskt matat dem lite eftersom de säkert hade ungar och det var ju inte okej att låta dem svälta ihjäl. Jag vet nu inte riktigt vad man ska säga om detta men jag är ganska så säker på att mormor är ganska ensam i världen om att mata husråttorna medvetet. Min slutsats är då att mormor egentligen inte är så rädd för katternas skull utan mer bekymrar sig över de stackars råttbarnen som blir föräldralösa ifall nu någon av våra katter skulle vara framgångsrik vad gäller råttdödandet. Jag misstänker dock att de katter som vi nu har är lite för slöa i sitt jobb och det är därför vi får sitta och lyssna på råttknaper vid middagarna.

Det här med djurplågeri finns det uppenbarligen många tolkningar kring, i mormors värld är alla djur som svälter plågade. Egentligen så känns det som en ganska så vettig tolkning då att äta tillhör de grundläggande behoven. Det blir dock lite extremt om man ska behöva ta på sig att mata även vilda djur. De djur vi har domesticerat och stängt in har vi fullt ansvar gentemot och då ska vi naturligtvis göra mer än bara mata dem. Vad gäller de vilda djuren så finns det de som har en väldigt underlig inställning till dessa. Naturvårdsverket har lagt ut fyra miljoner på att flytta omkring en stackars varg som man anser är viktig ur genetisk synpunkt. Det som blir lite extra underligt är att all denna flytt har ju faktiskt verkat som ett utmärkt preventivmedel, varghonan har under dessa tre år inte fått hitta ett eget revir och därmed har det inte fötts några ungar. Nu är hon ungefär tre år gammal och bor mitt i sameland, ett ställe hon själv valt, men då väljer man att bevilja skyddsjakt eftersom hon stör rennäringen. Innan man hinner skjuta henne så stoppas detta men då har man redan skjutit den hane hon var med och därmed har man återigen förstört hennes chanser att fortplanta sig. Det är kanske fullt möjligt att hon redan är dräktig men då kommer hon inte att klara sina ungar då en ensam varghona inte har en chans att klara både sig och ungarna. Nu blir inte vilda vargar särskilt gamla så chansen att hon ska träffa en annan hane och bilda par är inte så stor. Man kan ju undra vad för konstiga experter man har som har beviljat denna aktionsplan vad gäller denna stackars varg, att hålla på och flytta den på detta sätt är enligt mig djurplågeri.

Vad gäller hela vargfrågan så kan jag inte riktigt förstå den lite romantiska syn man verkar ha på detta djur. Vargen är ett vilt djur som dödar och äter det den kan. I storskogen är den inget problem men i områden som är tätt bebyggda är den omöjlig att ha. Trots vad man i Sverige verkar tro så är den sortens varg vi nu har i landet inte utrotningshotad, det finns över 200.000 likadana i Sibirien. Vår svenska varg är däremot gravt inavlad då de vargar som bor i Sibirien inte tar sig hit eftersom det bor ett antal samer mellan dem och oss och de har inga problem med att skjuta eventuella vargar som kommer traskande. Ibland är det svårt med bevarande av en art som vargen, de som har tamdjur i vargområden vill inte ha dem där vilket man måste förstå, romantikerna vill se en bevarad stam som man ska kunna sitta och titta på ute i naturen. Nu har människan ändrat på naturen omkring sig så att den ska passa och producera livsmedel till fler människor och i den miljön passar inte vargen in. Man utrotade vargen i vissa områden av en anledning, den krockade med människan och förlorade. Frågan är nu om man ska välja att återinföra vargen och flytta på människor eller om man ska acceptera att en förändring skett och låta människan vara kvar medans vargen får fortsätta att vara förvisad till områden som Sibirien där människorna är få och vargstammen stark. Jag personligen röstar för det senare alternativet då jag inte har någon större lust att flytta.

Som avslut på vargfrågan måte jag lägga in en liten bild på mina alldeles egna små vargättlingar som nu börjar få ögon...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tack och godnatt!

Antal kommentarer: 0

Namn:
E-postadress:
Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)




Mata in koden inbäddad i bilden