Här i dagboken kan ni följa livet här på Åkerby bland hästar, hundar och andra djur.

 Klicka gärna på bilderna i dagboken för att få se dem i förstoring.

Matsalen

2016-10-13

När man bott hela sitt liv i samma hus så får de olika rummen olika betydelse. Jag har ju nu flyttat in mitt sovrum i det rummet som var matsal förr och hoppas nu att det ska bli ett bra rum att vila i.

Matsalen var väldigt central i min barndom då alla middagar intogs där och det var alltid speciellt på helgerna då det dukades med ny ren duk och gästerna samlades för att äta långa middagar. Ombytta och klara skulle vi infinna oss klockan 18.00 då alla satte sig till bords. Egentligen startade ritualerna lite tidigare då det vankades fotboll eller tennis på teven om min morbror var på besök eller opera vid vissa andra besök och till detta skulle det vara en liten drink och ibland några salta pinnar. Vid 18.00 stod vi då bakom våra stolar och när värdinnan (Mormor) satte sig fick alla sätta sig. Sedan var det servetten i knät och vänta tills all mat var serverad och värdinnan sa varsågoda. I princip varje lördag utspelades samma sak med olika gäster. Det var många karaktärer som samlade runt bordet, släktingar och vänner från olika håll var alltid välkomna.

Mina morföräldrar var ju unika just vad det gäller fördomsfrihet, de var födda i en tid då homosexualitet fortfarande var brottsligt och där mänskligheten delades in i raser. Sverige var ett land där vad vi idag kallar rasism och nazism var en del av vardagen och dessutom sanktionerat av staten. Mormors bästa väninna var judinna och hon hade andra vänner som var tyskvänner, dvs de var öppet nazister. En krånglig tid att vara ung fast kanske ändå enklare än idag då det onda nu är så mycket snyggare förpackat.

Under hela min barndom fanns det en vän som var och hälsade på regelbundet som hette Torsten. Torsten var en storartad figur med en fantastiskt stark röst. Han var sångare, sångpedagog som tog hand om alla stora stjärnor och väldigt homosexuell. Det var inget som någonsin togs upp i några stora ordalag då det absolut inte spelade någon roll. Hans generation var ju ordentligt undanstoppad i garderoben men på Åkerby fick ju alla vara den de ville. Under 80-talet då skräcken var som störst för AIDS hördes inte ett knyst om att Torsten skulle vara en potentiell fara utan umgänget fortsatte i sina vanliga spår. Jag läste Jonas Gardells skildring om hur hela samhället behandlade homosexuella män som pestsmittade för ett tag sedan och tänkte just då på farbror Torsten som behandlades som alla andra gäster. Det hade ju varit väldigt lätt för två människor ur Mormor och Morfars generation att stänga dörren men jag tror aldrig tanken ens slog dem. Detta har naturligtvis gjort att det för mig är lättare att vara fördomsfri då det helt enkelt är en ickefråga vad människor har för sexuell läggning. Saker går ju som tur är framåt, men det måste ju vara svårare om man är uppväxt med fördomar omkring sig att ändra sig och utvecklas. Jag visste ju naturligtvis inte om att Torsten var homosexuell när jag var liten men när jag en dag började undra så var det bara så att Morfar helt odramatiskt sa att självklart var det så och så frågade han varför jag behövde veta det. Tja det kunde jag ju inte svara på så då fick jag bara förstå att det var inte min sak varken att undra över eller vara nyfiken kring, inte för att det behövde mörkas på något sätt utan för att Torsten var ju Torsten oavsett.

Det var alltid spännande när Torsten var på middag, bäst var de gånger han stämde upp i sång. Han hade en djup röst med lite vibrato och det kittlade lite i magen när man satt bredvid honom när han sjöng för att rösten var så stark. Torsten hade ett litet hus i Hölö där det fanns massor av djur. Han hade får, höns och en fjällko som traskade runt på gården och en jättestor sankt Bernard. Mormor fick en gång två dvärgtuppar av honom, Trajanus och Hadrianus och med dem följde två oljemålningar av ovan nämnda tuppar. Förutom att vara en världsberömd sångpedagog så var Torsten en mycket duktig konstnär. Han klippte fantastiska siluetter och målade vackra tavlor, mestadels av olika djur. Hadrianus och Trajanus hänger nu på min vägg som en påminnelse om en person som gjorde min barndom lite mer magisk.

Matsalen användes ju både till vardag och fest, det var nog lika viktiggt med de där vardagsmiddagarna där vi pratade och åt god mat varje dag. Att sitta vid ett dukat bord i ett vackert rum gör måltiden så mycket trevligare och ger det hela en annan mening.

Innan den blev förvandlad till sovrum...              

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag har naturligtvis behållit kristallkronan och sover nu under den och de fantastiska takmålningarna som alla nya gäster förundrats över:)

Tack och godnatt!

 

 

 

Antal kommentarer: 0

Namn:
E-postadress:
Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)




Mata in koden inbäddad i bilden