Här i dagboken kan ni följa livet här på Åkerby bland hästar, hundar och andra djur.

 Klicka gärna på bilderna i dagboken för att få se dem i förstoring.

Bättre och bättre...

2008-10-21

Jag tänkte passa på att tacka för alla uppmuntrande ord jag har fått från alla håll nu under min sjukdomstid, TACK SÅ MYCKET!

Det händer inte så mycket när man ligger still så här, men idag har jag tagit mina första små promenader ut till stallet. Rory var här för att sko lite hästar så jag fick iallafall lite socialt umgänge de tio minuter som jag orkar gå omkring. Ute i stallet är allt som vanligt och det händer små saker hela tiden. Mina ungston fick flytta hem idag då de har börjat rymma från betet. Solcellerna orkar inte längre ladda batterierna så elen har slutat fungera, vilket vissa små damer genast har ytnyttjat för att komma åt det grönare gräset utanför hagen. Imorse fick jag ca tio samtal om en liten rymling men kunde inte göra så mycket åt saken eftersom jag rör mig som en sengångare och inte får anstränga mig. Stackars Vicky fick bli inkallad tidigare än vanligt för att åtgärda rymlingen.

Ida har nu också officiellt gått i strejk, hon vill absolut inte följa med mormor ut varken på morgonen eller kvällen. Hon ligger mest i bädden nedanför min säng och när mormor börjar locka på henne nedifrån köket så sätter hon sig nedanför min säng och bara tittar mot trappen. Mormor har gjort många tappra försök men Ida är en ståndaktig hund och inte ens när man viftar en frolic fem centimeter från hennes nos följer hon med. Jag ligger i sängen och beordrar henne att följa med mormor och mormor står framför och provar allt från order till böna och be, men Ida har bestämt att så länge hennes matte inte reser på sig så sitter hon kvar. Det är faktiskt lite hjärteknipande att se hennes bestämda vägran och jag får helt enkelt ge mig och pallra mig upp och linka ner för trappen och putta ut henne genom dörren, Där sätter hon sig utanför köksfönstret och glor på rutan och undrar "varför ska jag göra så här?" Om jag säger åt henne att gå och titta om det är någon i stallet gör hon dock sin plikt som vakthund och springer ett varv och skäller lite. Bina har inte riktigt samma sorts pliktkänsla, hon är klart bekymrad över stuationen men inser att om matte säger att hon ska gå ut och kissa med mormor så ska man göra det. Hon har dessutom accepterat mormor som en auktoritet vilket Ida med sitt trots mycket tydligt har visat att hon inte har gjort. Hundarna var iallafall överfötjusta över att jag kunde ta med dem ut en liten stund idag, allt var ju då nästan som det skulle.

Tack och godnatt!

Antal kommentarer: 0

Namn:
E-postadress:
Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)




Mata in koden inbäddad i bilden